Omoderna brev
Jag vill skriva;
Skriva de där handskrivna, omoderna breven om känslor och minnen.
Skicka det med posten och hoppas på att du skriver tillbaka.
Hoppas på att du skriver några rader tillbaka så att jag får läsa
den där sneda, snirkliga handstilen och få le åt dina ord.
Få känna en strimma av livslust sippra i ådrorna igen när jag håller i det där
småskrynkliga pappersarket med brända kanter efter din cigarett.
Varför? Varför skriva för hand?
Varför vänta i flera dagar på att få det där meddelandet
jag kunde ha fått via mailen för bara några minuter sedan?
Därför att det betyder så mycket mer att veta att du har lagt ner tid på det du gjort; skrivit.
Betyder att du vågar lägga ner tid på att visa att du fortfarande bryr dig.