En veckas blandning
Har inte skrivit på ca en vecka nu. Känns sådär.
Det har blivit för mycket med skola, bugg, relationer, DBT och allt vad livet anbelangar.
Jag har fått min diagnos, EIP men ska fortfarande stå i kö för en ytterligare utredning (av någon sabla anledning), men men! Var på läkarbesök också för att få medicinska underlag till försäkringskassan då man äntligen sökt för aktivitetsersättning. Ville dö under mötet men det gick rätt bra sen.
Har börjat prata och umgås med Joel en hel del igen, fast nu mer privat för första gången under de sex år som vi ändå känt varandra, - tidigare umgicks vi bara i skolan. Trevligt trevligt! ^^
I skolan är det stressigt så in i helvete. Hatar allt och får nästan inte gjort ett skit. Min hjärna är helt blank.
I skolan är det stressigt så in i helvete. Hatar allt och får nästan inte gjort ett skit. Min hjärna är helt blank.
Buggen fortsätter och senaste gången var T. sjuk :( , men imorgon ska han med igen!
Relationen med pojkvännen krackilerar, tyvärr. Vi är fortfarande ihop men det ser inte ljust ut. Det mesta har i slutändan ordnat sig bra för honom nu när han fått flyttat etc. Men jag orkar verkligen inte vara engegerad i hans liv längre. Det går inte och när jag ändå fortfarande försökte så blev det bara bråk för att jag ställde frågor om hur det gick, om han hade tänkt på allt, etc. eftersom att jag bara ville finnas där och hjälpa honom med det som gick. Nu har han snart bott i sin nya lägenhet i en vecka och jag har inte varit där än. Men jag vet inte av om jag klarar av att ens åka dit, eller sova över. Det är en klump av obehag i halsen. Vi får se hur det blir med den saken, kanske klarar av att besöka honom nästa vecka.
Bråken med O. framkallar tydligen numera det man kallar "psykotiska drag" och leder till självmordstankar och destruktivitet. No good, jag vill ju bara försöka leva, även om jag inte är bra på det eller vet hur man gör.
Bråken med O. framkallar tydligen numera det man kallar "psykotiska drag" och leder till självmordstankar och destruktivitet. No good, jag vill ju bara försöka leva, även om jag inte är bra på det eller vet hur man gör.
Jag träffar H. (x:et) ca en gång i månaden och det går bra. Vi åker iväg, sitter i bilen och pratar bort tiden. Detta har hänt endast två gånger än så länge p.g.a. hans tidsbrist, men det är lugnt.
T. har jag umgåtts med titt som tätt det senaste, alltid lika roligt. I helgen så drog vi bl.a. hem till T2 och spelade RISK och Monopol (på RISK vann T. och i monopol vann jag) samt att vi drog ut till en skola med lekplats; Det var kul att gunga och "spela basket" (vi turas om att träffa basketkorgen).
Under samma helg firade man också farsgubben, skojigt. (Och helgen innan det firades systra min också).
För övrigt har det inte hänt så mycket mer.
Nu i veckan blir det (imorgon) att ha möte med D. (för första gången på sex veckor, eller nåt. Och fan vad jag har hatat den här tiden för det, jag behöver de där samtalen mer än något annat). Sen är det DBT-grupp och bugg. Sen är det inlämningar hit-och-dit i skolan och på fredag kommer T. och stannar till på lördag eller söndag. Ska hinna med att snagga killen också så han får allt tanna till på söndag oavsett vad han tycker. :P
På lördag ska bror min tävla i Örebro och det ska bli kul att se hur det går! Samma kväll ska vi alla (familjen + T.) på middag hos ett par vänner.
Nu i veckan blir det (imorgon) att ha möte med D. (för första gången på sex veckor, eller nåt. Och fan vad jag har hatat den här tiden för det, jag behöver de där samtalen mer än något annat). Sen är det DBT-grupp och bugg. Sen är det inlämningar hit-och-dit i skolan och på fredag kommer T. och stannar till på lördag eller söndag. Ska hinna med att snagga killen också så han får allt tanna till på söndag oavsett vad han tycker. :P
På lördag ska bror min tävla i Örebro och det ska bli kul att se hur det går! Samma kväll ska vi alla (familjen + T.) på middag hos ett par vänner.
Mitt mående i övrigt är inte ens värt att nämna i det här inlägget, så det var väl allt för nu!