Smärtsamma brev
Det är kaos nu.. eller ja, det har det varit länge. Jag har börjat pendla mellan två olika personligheter;
Den där livsglada, skrattande och energiska bruden med glitter i håret.
Och det där liket som hatar allt, är fylld av dödslängtan och gråt med gapande sår på armarna.
Det skiftar från timma till timma och från dag till dag och jag förstår inte längre hur min omgivning står ut med mig. Jag är lika svart-vit som vanligt.
"Du har gett mig abstinens. En vacker men outhärdlig sådan.
Jag älskar det lika mycket som jag hatar det.
Vill vara hos dig lika mycket som jag inte vill det.
Det är förvirrande. Och samma känsla har jag för alla omkring mig."
Jag hoppas din vardag fungerar bättre än min och att du mår någorlunda bra.
Det finns så mycket jag undrar... Hur ser livet ut för dig nu?
Vart tar du vägen efter skolan?..
Ska du gå på studentbalen? Det ska jag..
Klänningen är beställd i en annan färg en svart, knäppt va?..
Men den är fin och jag trivs faktiskt mer än väl i den.
Jag hoppas du har ork till att höra av dig snart..
Kram
Ps; Har påbörjat min bok. Ett kapitel är tillägnat dig.