Det är lättare nu
Efter att ha övernattat hos T. drar man snart till Stenungsund för at fira en kompis student, efter det åker man på kvällen till Joel för att imorgon åka till Power Meet i Nossebro (first time!). På lördag kväll är man hemma igen och då vet jag inte alls vad jag ska göra (förutom att ta hand om Zelma, givetsvis).
Livet gör inte lika ont längre och nu kan jag andas utan att taggtråden rispar sönder mitt innanvände längre.
Det positiva är lättare att ta till sig, jag kan njuta av omgivningens färger och vågar äntligen slappna av lite grann.
Det är skönt. Men allt är långt ifrån bra. Känslorna, vilka de än är, är som alltid våldsamt intensiva och svårhanterliga och tomheten äter fortfarande upp mig. Nätterna förbannar jag i min ensamhet och mardrömmarna klöser huden.
Men återigen; Det är lättare nu.